Det var någon gång på fredag eftermiddag som möteshandlingarna inför måndagens fullmäktigemöte damp ned i postlådan. Som vanligt skummade jag igenom vad som fanns på agendan för att kunna bedöma om något ärende stack ut lite extra och behövde mer underlag än vad som presenterats i beredningen. Oftast är det några ärenden som väcker särskild uppmärksamhet, denna gång var inget undantag. Ögonen fastnade på §52.
Det var egentligen inte ärendet i sig som fångade uppmärksamheten – utan det faktum att det berörde en såpass stor budgetändring, på ett projekt som fortfarande bara befann sig i startgroparna. Att kommunstyrelsen lagt ett förslag om en 80 procentig höjning av budget, trots att nämnd, kommuningenjör och kommundirektör(-er) genom åren – återkommande – hade avrått från att genomföra projektet. Detta tände såklart flera varningslampor.
Ärendet handlade om en utbyggnad av det kommunala avloppsnätet – något som jag absolut inte motsätter mig, och som ur miljöhänsyn säkert också kan vara en nödvändig åtgärd för kommunen.
För att kunna fatta beslut förväntade jag mig att hitta ledtrådar till vad som egentligen legat till grund för den första kalkylen. Varför styrelsen återkommande valt att gå emot både nämnd och kommundirektör, och någon form av indikation på vilka miljö- och övriga aspekter som låg bakom att besluten och rekommendationerna blivit så olika i de olika instanserna. Några ledtrådar gick inte att hitta i beredningen. Där redogjordes för olika belopp och att antalet berörda hushåll minskat från 12 till 9. Vidare att anslutningsavgiften verkade få kvarstå på 2800 €/hushåll fastän nämnden redan 2014 framhöll att anslutningskostnadernas täckningsgrad inte uppgick till 40 % som tidigare slagits fast i kommunens avloppsplan.
Kommunstyrelsens beslut inför detta fullmäktigemöte såg i sin helhet ut så här:
Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att projektet genomförs och anhåller om att höja kostnaderna med 89 295 euro till totalt 250 000 euro och minska intäkterna med 5624 till 49 376 i form av förväntade landskapsbidrag, således en nettokostnad för projektet på 200 624 euro.
Protokoll från möten med nämnd och styrelse finns på nätet, men eventuella bilagor går inte att komma åt via hemsidan – och kommunkansliet har stängt under helgen. En väsentlig fråga kvarstår: Hur kunde skillnaden mellan uppskattad budget och de verkliga anbuden bli så stor?
Till §52 hörde en bilaga där man sammanställt kostnader för projektet. Sammanställningen behandlades i nämnden i juni 2017. Vid en närmare granskning väcktes ännu fler frågor. Enligt rubrikerna gäller sammanställningen kostnader för rör, pumpar och arbete. Det blev ytterst otydligt om denna sammanställning också inkluderade kostnader för markarbete, fyllningsmassor, sprängning och andra ”svåra tekniska lösningar” – eller om projektet kommer att belastas med dessa kostnader utöver den bifogade kalkylen. I sammanställningen uppgår beloppet för ”Arbete” till 159 417€ exkl. moms, vilket således som enskild post uppgår till en större summa än vad som tidigare beviljats netto för hela projektet (111 769€). Utöver detta tillkommer alltså åtminstone pumpstationer och rörmaterial som syns i sammanställningen.
I nämndens protokoll från 28 september 2016 framkommer också att hela entreprenaden skall vara klar senast 15.04.2018, för att ta hänsyn till odlingsperioder. Denna detalj var inte heller något som framkom i beredningen.
Så var det dags för mötet. Jag lyfte upp frågorna jag sökt svar på i beredning och protokoll och föreslog återremiss av ärendet då det saknades avgörande fakta för att kunna fatta ett hållbart och välgrundat beslut. Några av svaren försökte man ge på mötet, men att tydliggöra beslutet med skriftliga motiveringar var man inte intresserad av.
Mitt förslag till återremiss baserades också på att kommunstyrelsen medvetet har valt att gå emot såväl kommuningenjör, nämnd som kommundirektör(-er) och var villiga att göra så ännu en gång – trots en 80-procentig budgetökning. Allt tydde på att det fanns starka motiv bakom, men så länge dessa motiv inte framkommer i beredningen så är de inte heller tillgängliga för ledamöter (eller kommuninvånare) att ta ställning till.
Jag försökte lyfta fram att ifall styrelsen önskar att fullmäktige ska gå emot nämnd, kommuningenjör och kommundirektör så behöver det finnas övertygande sakliga fakta för ledamöterna att hänvisa till. Istället blev jag under mötet uppmanad att läsa kommunens offentliga protokoll och fick höra att politik inte ska bedrivas i fullmäktige utan i nämnder och styrelse. Fullmäktige, fick jag höra, fattar bara beslut om pengarna.
Vi må ha olika politisk bakgrund, ideologi, och olika erfarenheter. Men för mig är det i alla fall så att hur pengarna fördelas i en kommun – det är politik i allra högsta grad. Framför allt motiveringen bakom, och vägen fram till ett beslut. Att fatta ekonomiska beslut utan motiveringar och bakgrund – det är rentav ansvarslöst.
I slutändan var vi bara två i fullmäktige som värdesatte att det är tydligt för kommuninvånarna vad som ligger till grund för politiska beslut. Det är min bestämda åsikt att när vi använder skattebetalarnas pengar är transparens i såväl beredning som protokoll nödvändigt.
Överskådlig information, grundläggande fakta och väl avvägda sammanställningar behöver framkomma skriftligt i såväl beredning som protokoll så att alla ledamöter och kommuninvånare kan ta del av vad som legat till grund för de politiska besluten och användandet av skattemedel – det finns en fara med enbart muntlig tradition.
För tydlighetens skull: jag har fortfarande inte röstat emot en utbyggnad av avloppsnätet. Däremot står jag fast vid att hållbara beslut inom offentlig förvaltning måste basera sig på synliga, sakliga och tillgängliga fakta.
Helena Flöjt-Josefsson (S)
————————————————————————————————————-
Sammanställning från några relevanta protokoll:
2013.05.16 – Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att projektet inte genomförs (Tekn.n 44 §/16.5.2013). – I enlighet med kommuningenjörens förslag.
2013.05.27 – Kommunstyrelsen bordlägger ärendet (Kmst 171 §/27.6.2013). (felaktig diarienr?)
2013.06.17 – Kommunstyrelsen beslöt fullfölja projektet (Kmst 201 §/17.6.2013) – återremiss. – Emot kommundirektörens förslag.
2014.09.18 – Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att projektet inte genomförs. (Tekn.n 56 §/18.9.2014) – I enlighet med kommuningenjörens förslag.
2014.10.20 – Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet (Kmst 266 §/20.10.2014) – Emot kommundirektörens förslag.
2015.05.12 – Tekniska nämnden föreslår åter för kommunstyrelsen att avloppsutbyggnaden till Lagmansby och Bertby inte genomförs (Tekn.n 37 §/12.5.2015) – I enlighet med kommuningenjörens förslag.
2015.05.25 – Kommunstyrelsen beslöt att föra ärendet till kommunfullmäktige för beslut (Kmst 146 §/25.5.2015) – Emot t.f. kommundirektörens förslag.
2015.06.01 – Kommunfullmäktige beslöt enhälligt att projektet genomförs (Kfge 40 §/1.6.2015).
2015.10.01 – Enligt tekniska nämndens önskemål har en alternativ projektering utförts. Ritningar delas ut på mötet. Ärendet bordlades (Tekn.n 75 §/1.10.2015)
2015.11.12 – Projekteringen utförd av Furulund Ab/Leif Hägglund tas som grund (Tekn.n 82 §/12.11.2015). – Fram till detta har projektören varit Trygve Packalén.
2016.09.28 – Med beaktande av odlingsperioder skall hela entreprenaden vara klar 15.4.2018. Entreprenaden bjuds ut (TEKN 75 §/28.9.2016)
2017.06.17 – Tekniska nämnden antar anbud, under förutsättning att medel beviljas (TEKN 36 §/21.6.2017)
2017.06.17 – Tekniska nämnden föreslår (efter omröstning 3-2) för kommunstyrelsen att projektet inte genomförs (TEKN 45 §/21.6.2017) – Emot kommuningenjörens förslag.
2017.08.14 – KMST 167 §/14.8.2017
Kommundirektörens förslag :
I och med att det planerade projektet fördyras med närmare 80 % eller med en nettokostnad om 88 855 euro till 200 624 euro från tidigare beviljade medel på en nettokostnad om 111 769 euro föreslår kommunstyrelsen inför fullmäktige att projektet inte genomförs.
Kommunstyrelsens beslut:
Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att projektet genomförs och anhåller om att höja kostnaderna med 89 295 euro till totalt 250 000 euro och minska intäkterna med 5 624 till 49 376 i form av förväntade landskapsbidrag, således en nettokostnad för projektet på 200 624 euro.
2017.09.04 – ? (Agenda: KFGE 52§ 4.9.2017) Se ovan…